Philly-boy

image24


Sorgligt nog tittade jag på Dr. Phil idag. Han har ju ett hus dit han skickar en massa familjer som behöver få rätt på diverse problem. Dagens program handlade om mammor som beter sig som freaks bara för att deras barn ska bli stjärnor. De sa en massa saker om sina barn som kunde låta ungefär såhär; "Min dotter har 'det' och folk brukar komma fram till henne och säga 'vi ses på Broadway'" och "min dotter är speciell, hon tycker om att sjunga och dansa och hon gör det hela tiden".

VAD FAN! Det är ju för helvete så barn är! Alla barn sjunger, alla barn dansar, alla tycker om att vara spexiga och klä ut sig. Självklart är det charmigt men det gör det väl inte mer rätt att pusha på dem så att de blir så jävla trötta på det de håller på med och på köpet alltmer börjar ogilla sin mamma. AAAAAAAAAHH.

Så jävla sensationerande är det inte med BARN som tycker om att sjunga och spela teater. De som var med i programmet var inte bättre än nåt annat liksom. Ah, SUCK, PUST & STÖN!

Ens framtid ska för det första inte avgöras av ens morsa. För det andra ska den inte avgöras när man är 10 år.

Jag är 20 och vet inte vad jag ska göra med mitt liv. Visst hade det varit skönt om någon hade kunnat bestämma åt mig... i sisådär fem minuter för sen hade min egen vilja satt ner näven i bordet och sagt "nu får det vara nock!"


image23

Bah.

Kanske ska tillägga att jag är en av de tjejer som gnäller. Men jag säger inte att pojkar är mer omogna än mig.

Jag vill ändå inte vara en gnällspik. Jag hatar det.

App, app, app

Jag har tänkt på en sak. Ni vet hur man (framförallt tjejer) brukar säga att killar är omognare än tjejer. Detta har jag länge gått och stört mig på, eftersom att jag inte tycker att det stämmer. Killar/män har bara lättare för att roa sig, tjejer är sjukt tråkiga och stela och hatar smuts under naglarna. Men har ni tänkt på att det omognaste är att bete sig som ett barn som inte får som det vill. Tjejer/kvinnor gnäller jävligt mycket och gör sig baby-aktiga när de vill något. "Älskar inte duuu miiiig? Snäääääälla. Du kan väl för eeen gångs skull göra det för miiiig. Oooohh mååååste vi titta på fooootboooll? Du gör aaaaaaaldrig någonting för miiig". Ja, minsann så kan det låta när en tjej/kvinna inte får som hon vill. Istället för att på ett vuxet sätt kompromissa och acceptera saker så gnäller kvinnosläktet. Till slut får de som de vill för att männen inte orkar höra på mer gny och gnäll. Kvinnor beter sig som barn, männen som föräldrarna.

Det är ganska orättvist att säga att män är mer omogna än kvinnor eftersom att det faktiskt är tvärtom.

image22

Build me up

Under ungefär ett år har jag hunnit ångra mig och ångra mig ett par hundra gånger. "Vill jag dethär? Varför i helvete vill jag det? Tja, jag har ju inget bättre för mig. Det blir annorlunda när man är ute på arbetsmarknaden på riktigt. Nej, usch jag vill inte. Finns det inget annat jag kan plugga till? Nej vad skulle det vara? Jag vet inte. Okej, jag kämpar. Jag ska bli lärare och rädda världen. Skittenta. Hur många länge ska jag behöva känna mig dum egentligen? Jag ska ju passa på att plugga nu när jag är ung och pigg. Jag bor hemma och behöver inte ta lån, så kommer det inte vara för alltid. Skönt att få det överstökat med pluggeriet nudå."

Nej. Nu är det nock. Jag orkar inte längre. Jag vet just nu att det inte känns bra. Jag vet just nu att jag gräver ett stort hål under mina egna fötter och fortsätter jag så hittar jag inte ytan igen. Jag gör mig själv en tjänst när jag avslutar det här tramset. Jag orkar inte vakna på söndagarna och vara alldeles trasig för att jag inte har krafterna kvar i mig. Krafter som jag behöver för att kämpa mig upp ur hålet.

Det känns bra att äntligen ha tagit ett beslut och att folk stöttar mig. Det har jag behövt. Det är skönt att de förstår.

Det bästa när man vaknar och gråter är att det finns någon där som håller om och tröstar.



image21

Åuh Herre min Je

Åuh, ursäkta mig. Det var längesen jag skrev här uti min blogg, kan ni någonsin förlåta mig för att jag haft ett liv utöver intranätet? Jag får väl hoppas på att ni någon gång i era hjärtan finner en plats för förlåtelse.

Det har väl inte hänt sådär jättemycket sedan sist, mer än att jag skaffat brunt hår, varit på två stycken rock-spelningar/konserter/whatever, jobbat, haft partaj hemma, fått en annan bil och lite sånt där. På torsdag fyller jag år. "Hej jag är en pigg, glad och positiv tjej på 20 jordsnurr".

Min stora fråga till mig själv idag är om jag ska orka till gymmet och springa och cykla lite där eller om jag ska vänta till en annan dag. Kanske bäst att ta det idag ändå. Yeah.

Janä men vi får säga så. Jag orkar inte skriva mer nu.

<3
image20

RSS 2.0